In paradagad, dis bim nolama, rosadabimül ästanon; is, in rosad balid, böd pämoton, kel me flitam okik äkanon zilälön ko lit e kela köls äbinons stunidabiks, kela kanitam äbinon magifik. Ab ven jiel Eva äsesleitof fluki nolama, ven of e hiel Adam päsemofons se gad el Eden, täno de gläv flamöl keruba spag äfalon ini näst böda ed äfilidon oni. Böd ädeadon in flam, ab se nög glutöl böd nulik ä soalik, Fönig, ai soalik efliton. Konäd sagon, das böd et labon nästi okik in Larabän ed ün yel alik tumid fifilükon oki it in näst okik, ed Fönig nulik, soalik in vol, sefliton se nög glutöl.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Jenöfo dabinon vöd Volapükik ad sinifön bödi stunidabik at. Binon 'Fönig.'
Küpets votik:
lien lulid: se gad elA Eden;
lien velid e jölid:
. . . se nög glutöl böd nulik e soalik, Fönig, ai soalik, Efliton.
Si, no äküpetob jenöfoti at, böd,
kel papenöl Linglänapüko "Phoenix"
labon ga vödi lönik in Volapük. Danö!
Nog dins tel: if el Eden binon gad,
kikodo "se gad ela Eden"? No sötos-li binön "se gad el Eden"? Din telid: ladyeks "nulik" e "soalik" tefons subsati ot. Klu, cedob, das sötoy penön "ä" pla "e". Kisi cedol-li tefü atos?
'Eden' binon nem gada. 'Eden' no dalabon fomi Volapükik, seko 'ela Eden,' sevabo: gad, kel labon nemi foginik 'Eden.' No-li?
Si! Baicedob tefü din telid.
Post a Comment